Dagen började helt normalt, Josefin ringde och väckte mig och ville ut och rida. Så tog skotern bort till stallet. Vi red upp med hästarna från hagen, båda våra hästar kändes allmänt pigga och dampiga men det kändes ändå bra. Trodde det skulle bli en bra ridtur, slippa bråka med henne lixom. Men så fel jag hade...
Det började när vi skulle rida förbi "galoppbacken", egentligen brukar jag försöka skritta mer än galoppera, men det lär väl vart hennes favorit när Sara hade henne. Anyway så skulle vi gå förbi backen, men hon började hoppa och stegra om vartannat för hon skulle upp. Tyckte själv att det var ganska kul när hon höll på så, just då. Hade ju kontroll på henne oså.
Vi fortsatte vidare, kände att det inte skulle gå att trava så ville heller inte bråka med henne så jag lät henne få galoppera bäst hon ville. Det gick väl bra dem tre första gångerna tills fjärde gången då hon kom alldeles för fort där vi skulle svänga in, så jag fortsatte. Grejen var den att hon inte ville stanna sen, hur mycket jag än försökte lugna ner henne och sakta av. Det slutade med att hon galopperade i full fart med mig på ryggen som verkligen satt och grät, jag fick ingen som helst kontakt i munnen på henne. Så fruktansvärt ledsen var jag...
Hon stannade väl tillsist, efter att jag hade slitit, skrikit, och dragit allt vad jag kunde för att få henne att stanna. Det var inte jag utan hennes trötthet som fick henne att stanna...
Känns hemskt att det blivit såhär, vet inte riktigt vad jag gjort för fel...
Jag vände sen tillbaka och mötte Josefin. Det första jag sa till henne var, "Jag tänker inte ha kvar den här hästen längre, hon ska bort." Åh vad sur, arg, ledsen och besviken jag var på mig själv och Jossi.
Slutet av ridturen gick väl ganska bra, Jossi var helt dyblöt av svett när hon kom hem...
Så nu vet ni. Ska leta reda på en ny fodervärd till henne. Skulle bli superglad om någon vet nån som vill ha henne, skulle passa utmärkt till trickträning då hon är världens snällaste häst från marken. Jag själv har inte kunskapen till att utbilda vidare henne själv, insåg jag nu. Hon har kommit otroligt långt på vägen, men har än en bit kvar. Så som sagt, tacksam till tusen om ni hör efter med era vänner. 0707414440 för er som vet någon.
Älskade fina häst...


Inga kommentarer:
Skicka en kommentar