Är så fruktansvärt känslig och kan helt plötsligt börja böla för ingenting. Detta har alltså hänt väldigt ofta den senaste tiden. Allt som har med skolan att göra går bara utför. Ogjorda inlämningsuppgifter, dåliga betyg, pluggar aldrig o.s.v. Kan inte koncentrera mig heller, tankarna bara ändrar riktning. Mår så dåligt av detta och det blir bara värre när jag har så himla skolsmarta vänner runtom mig. Jag har sån låg livsglädje och är för det mesta väldigt depp och nere. Självklart har jag världens goaste vänner som gör mig glad om dagarna, vet faktiskt inte vad jag skulle gjort utan dom! Men det är inte alltid man orkar le och vara glad, plötsligt liksom brister det.
Just nu känner jag mig bara psykiskt störd...
Den senaste veckan har jag även fått höra att min häst ser så otroligt insjunken och smal ut och att jag inte ger henne tillräckligt med mat. Och var det inte maten har hon inte fått den rätta träningen till att bygga muskler. Vilken människa har rätten att säga så när den inte sätt hästen på flera månader, när den inte vet hur mycket mat jag ger henne? När den inte vet hur eller hur mycket jag tränar min häst? Den personen vet mycket väl hur Jossi sett ut när hon var som smalast. Och för att göra det hela ännu värre så var det inte ens denna människa i fråga som sa detta till mig, fick höra det av min stallkompis.
Hur pepp på en skala 1-10 blir man till att fortsätta kämpa vidare?
Nu har jag även fått höra massa stärkande ord från andra supersnälla människor som tycker vi passar bra ihop och att hon blivit jätte fin. Vilket ger mig hoppet uppe!
Nu vet ni hur jag mår.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar